Återbruk av prefabricerade betongelement i nya byggnader: Stort internationellt projekt ska utveckla nya lösningar

Betong används ofta som byggmaterial men har en betydande miljöpåverkan. Vad händer med betongen när en byggnad rivs? Det nya, internationella projektet ReCreate har som mål att inom ramen för en ekonomiskt lönsam affärsmodell ta reda på hur använda betongelement kan demonteras utan att skadas, för att kunna återanvändas i nya byggnader. Det fyraåriga projektet har beviljats 12,5 miljoner euro från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

I minst ett halvt sekel har betong varit världens mest använda byggmaterial. Betong står för majoriteten av både byggmaterial och rivningsavfall. I Europa byggs många betongbyggnader med prefabricerade betongelement.

Projektet ReCreate (2021–2025), som koordineras av Tammerfors universitet i Finland, lanseras nu i maj och har fått finansiering genom Europeiska unionens utlysning inom Horisont 2020, för projekt som siktar till att utveckla lösningar för att återanvända och återvinna byggavfall och rivningsavfall (bidragsavtal 958200). Projektet har en total budget på 12,5 miljoner euro.

I projektet deltar universitet och regionala företagskluster i fyra länder: Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland. Croatia Green Building Council är kommunikationspartner. I ReCreate ingår även Consoliskoncernen som tillverkar prefabricerad betong, i Sverige representerad av Consolis Strängbetong. Alla nationella kluster kommer att genomföra egna pilotprojekt där de demonterar intakta prefabricerade betongelement och återbrukar dem i nya byggnader.

I Sverige består klustret av KTH och det allmännyttiga bostadsbolaget Helsingborgshem. I samband med en rivning av fastigheter i miljonprogramsområdet Drottninghög i mars 2020 demonterade och bevarande Helsingborgshem betongelement som nu ska analyseras och återbrukas inom projektet ReCreate.

–Projektet kommer att utveckla och sprida metoder för att säkerställa kvaliteten och hållbarheten i hela återbruksprocessen, från demontering till nybyggnad. KTH:s del av projektet kommer att fokusera på att lokalisera och katalogisera byggelementen, digitalisering, design och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, säger Erik Stenberg, lektor i arkitektur vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, som leder projektet i Sverige.

Till stadsmässan H22, sommaren 2022, planerar KTH och Helsingborgshem att bygga en mässpaviljong av de återbrukade betongelementen och presentera designidéer på hur nya boenden kan byggas med återbrukade betongelement. Med hjälp av ReCreate kommer möjligheten att återbruka i större skala att kvalitetssäkras.

–Vi vill minska både vår klimatpåverkan och våra avfallsvolymer. Därför känns det viktigt att vi utvecklas inom cirkulärt byggande för att vid kommande rivningar förhoppningsvis kunna återbruka betongelement i större skala. Under H22 vill vi sprida kunskap och hoppas kunna inspirera fastighets- och byggbranschen till fortsatt utveckling inom återbruk, säger Christine Delander Eksten, projektchef på Helsingborgshem.

Själva processen för att återbruka betongelement är inte kartlagd. Det är inte känt hur de olika delarna och aktörerna i en byggprocess påverkas. Frågor som projektet ReCreate vill ha svar på är bland annat: Vad skiljer en återbruksrivning från en traditionell rivning? Har elementen rätt dimensioner och hållfasthet för att kunna användas på nytt? Klarar materialet dagens krav på kemikalieinnehåll? Hur löser man behovet av garantier för återbrukat material? Hur kan vi ställa krav i upphandlingar som leder till ett ökat återbruk framöver?

Forskarna vid KTH är verksamma vid tre institutioner med olika perspektiv och kommer att bidra till projektet tvärvetenskapligt med specialistkompetens inom arkitektur, byggvetenskap och hållbar utveckling. Tillsammans ska man också ta tillvara den omfattande internationella kunskap som redan finns i Tyskland, Nederländerna och Finland.

–Vi måste ta till vara på miljonprogrammets bostadshus, som har ett oförtjänt dåligt rykte, där det finns ett stort renoveringsbehov men också stora möjligheter i det fall man måste ta till rivning. Tanken är att vi ska riva så lite som möjligt och att det som ändå rivs ska återbrukas i stället för att bara bli vägkross, säger Erik Stenberg.

Kontakt:

	Erik Stenberg, lektor i arkitektur vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH, tel. +46 8 790 83 92, erik.stenberg@arch.kth.se
	Christine Delander Eksten, projektchef, Helsingborgshem, tel. +46 42-20 82 09, christine.DelanderEksten@helsingborgshem.se

This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 958200.